Idag måste jag börja med det negativa, eller snarare hela dagen har varit negativ! Nätterna gör mig galen just nu, ett jäkla farandes upp och ner. Sedan en katt som vägrar sova och gör precis allt han inte får... och då ska vi tillägga graviditetshormoner hos mig på detta. Nattens bravader resulterade i att jag var klarvaken kl 04 och funderade seriöst på att gå upp och kika på tv efter sambons råd. Men där låg jag, stirrandes i taket och ömkande över denna ständiga värk i ryggen som snart tar död på hela mig. Idag gör det ont i precis hela kroppen! Alla säger att min graviditet gått så himla fort, men när, var och hur då? Jag tycker varje timme går i snigelfart och jag bara väntar och väntar på att förlossningsdagen ska komma fast att det är några veckor för tidigt än. När ska jag få kunna säga att nu får bebisen komma när den vill? Kan inte den dagen komma typ nu, eller imorgon? Och jag blir så förbaskat avundsjuk när folk säger att deras graviditet var så himla bra, jag mådde bra hela tiden inte en krämpa. Varför fick inte jag den turen? Nej, från första dagen var det spyor som pågick i 8 veckor, sedan gick det några få veckor då jag kunde leva normalt, sen kom foglossningen, sen kom alla sammandragningar, inlagd på sjukhuset med kritiskt läge i 3 veckor, och nu här hemma i soffan med ordinerad vila och sängläge. Hur lyckades jag med allt detta? Okej, 13 dagar kvar tills jag får röra på mig och gå utanför min dörr. Men jag kan lova er att när den dagen är kommen kommer min kropp gå ännu mer i strejk och jag kan inte röra en fena. Det är nog lika bra att ligga här och vänta, har ju gjort det sen den 25 juli. Varför inte några veckor till då?
Förlåt mina vänner, ibland måste jag få vara lite bitter och se om det hjälper.
Men min kära och underbara sambo gjorde som vanligt frukost på sängen till mig och sedan gick han ner på marknaden som är här i min lilla stad idag. På min begäran var det marknadsgodis från mariannelund som var det allra viktigaste och självklart kom han hem med det, massor! Han kom även hem med strumpor och t-shirtar till sig själv men det absolut gulligaste så var det 2 t-shirtar till bebisen (dock i storlek 70/74, men det blir bra till vårkanten). Tanken som räknas. Ibland förvånar han mig.
Igår hade vi för övrigt en lite snickar dag. Mannen fick till uppgift att sätta ihop spjälsängen, men jag kom snabbt på att jag skulle erbjudit min hjälp trots allt. Efter mycket svordomar, skrikande, sparkande och stonkande så fick jag hjälpa till. För visst är det alltid fel på beskrivningen? Aldrig den som försöker läsa den.
Efter ett "gott" sammarbete så blev den ihop snickrad och färdigbäddad. Nu inväntar vi bara ankomsten av den lille.
Det var visst pappa & farfar som fick stå i centrum.
Här står sängen alldeles ensam och bara väntar på sällskap.
Och jag får i all väntan kränga i mig lite godis...
Just det Anna, som du ser glömde du Julias nappflaska ;)
7 kommentarer:
Självklart får du klaga vännen! Vi har alla dåliga dagar gravid som ikke gravid!
STOR kram
DU om någon har ALL rätt att klaga! Än så länge har jag knappt hört ett knyst från dig om att det är jobbigt, som om du vore värsta superkvinnan med enormt tålamod! Nu tycker jag visserligen att du just ÄR den där superkvinnan med enormt tålamod, men även den bästa kan ha det kämpigt ibland!
Fortsätt att klaga och skrik ur dig all frustration! Jag tycker att det är orättvist att alla graviditeter inte är lika. Jag hade tyckt jättesynd om mig själv om jag hade fått gå igenom samma sak som du. Du är jättestark och SNART (ja, snart i jämförelse hur länge du faktiskt fått ligga ner nu) får du lön för mödan. Tänk... efter helgen så är det bara 10 dagar kvar till du får röra på dig... sen har halva den veckan gått och plötsligt är det bara en vecka kvar...
Fortsätt kämpa! Du är bäst!
Angående att du ligger obekvämt och inte kan sova på grund av katter och annat vet jag precis hur det är. Jag blir verkligen ett monster och skulle kunna mörda någon i mina tankar när jag blir sådär arg. Jag har tyvärr inget bra tips. Ibland sparkar jag med benen så hårt jag bara kan ner i madrassen, men du kanske kan försöka slå med armarna och skrika i kudden?
Klart du får klaga. Låter som att du haft det rätt kämpigt ett bra tag. Alla hormoner gör ju inte saken bättre precis. Kände mig nästan lite deppig i början av graviditeten. Mådde konstant illa i nästan 18 veckor, inget va gott att äta och jag var helt slut och orkeslös hela tiden. Så nog har vi rätt att gnälla ibland. Som tur är kommer alla krämpor vara värt mödan.
Vilken mysig säng ni har gjort klar till er bebis. Ser verkligen inbjudande ut. Bilden på godiset tilltalade oxå mycket då jag fullkomligt älskar gammaldags marknadsgodis. Mums!
Ha det så gott du kan.
:-) Tack själv! Och bebisen lär ju dyka upp tidigare än Bf, det behöver du inte oroa dig för :-=
Jag ser också fram mot våra promenader och bebismys. Tänk, du kommer ju att kunna allt när det väl är dags för mig ;-)
Kram tillbaka!
haha.. jag får komma o hämta den =)
så kul att träffa dig. längtar tills han är ute. för det blir en kille !
älskar dig <3
Klart du får klaga! Det är ju ingen lätt graviditet du har haft! Men nu ÄR det ju faktiskt inte så långt kvar (jag hoppas det kan kännas så när man är ordinerad vila också..).
Vilket supersnyggt spjälskydd ni har! Var hittade ni det? Jag har letat och letat efter ett rutigt, men gav upp och färgade ett av IKEAs billiga medan jag letar vidare. :)
Ha det bra!
Tack snälla du, jag håller också tummarna för att det går bra med min mamma :-)
Jag vill egentligen inte heller köpa något, men jag kan ju omöjligen ha på mig de äckliga trasiga, då lär de inte släppa in mig på förlossningen ;-)
Jag måste ha något mer att ha på mig fram till dess och en tid efter också. Har du tips på var det kan finnas?...
Vad gör du idag? Kollar du på idol? De brukar ju ha en massa roliga klipp från audition(en)?
Skicka en kommentar