Under vår vistelse tog vi oss en promenad, eller ja vi tog ju många men en av dom bestod av att leta upp en lekpark till Charlie. Tyvärr har denna lilla by ont om allmäna lekplatser men vi fick tips om en kyrka i närheten som hade bra och fina saker. Och så rätt så, Charlie fick gunga för första gången. Vad tror ni han tyckte? Han tokgillade det! Och han var inte ett dugg rädd om han ökade på farten lite, min modiga kille! Dessutom var det en bra utformad "baby-gunga" som han satt otroligt bra i. Tyvärr har vi inte denna varianten i vår stad. Men självklart ville ju Charlie leka mer så det hanns med både rida häst och någan annan variant av gungbräda. Sen blev det lite bus med pappa och premiär red på hans axlar. Tror Charlie kände sig bäst i hela världen där uppe ;-)
Just nu är Charlie en orolig liten, eller en stor period. Dagarna gnälls mest igenom om han får det minsta tråkigt. Maten går trögt, inget verkar vara gott för honom. Nattningen tar ovanligt lång tid, han är mer orolig på nätterna och gråter. Det slutar i att han ligger mellan mig och maken snurrandes och sparkandes. Men bättre det än hysteriskt skrik. Snälla säg att detta är en fas eller dessa förbaskade tänder som då aldrig vill visa sig! Jag försöker hela tiden se det positiva i allt vad som har med Charlie att göra. Han är ju helt fantastisk! Jag skulle inte vilja ha tillbaka någon dag då Charlie inte fanns hos oss. Men lite sömn kan väl någon skänka till mig? En dag kommer jag få stå där och knacka på hans dörr och be honom stiga upp, då ska jag tänka extra mycket på denna perioden vi befinner oss i nu. För hur jag än vrider och vänder på allt så är Charlie det bästa som någonsin har hänt oss och jag ska vara glad över att vi har han och ta tillvara på varje sekund vi har tillsammans. För lyckligare än vad jag är nu går nog aldrig att bli.
Denna dagen trodde jag för övrigt bara kunde bli sämre och sämre. Charlie på extremt dåligt humör, promenaden på förmiddagen i solen gick för visso helt utan anmärkning men sen fick jag för mig att ta med mig Charlie till en grannstad för lite shopping. Han sov gott i bilen, och somnade om i vagnen tills jag begav mig in i en galleria. Han vaknar och vad händer? Tok skriker tills jag beslutar mig för att åka hem igen. Hann med Gina & HM sen fick det vara nog. Men ett måste var tvunget att göra. Vi behöver ett myggnät till vagnen. In rusandes till babyproffsen och haffade till mig ett myggnät och sen började skrikfärden hem. Ni ska inte tro att mat heller hjälpte som jag erbjöd han. Det han ville var att sova i sin mammas famn. Gjort och sen blev han en go och glad kille igen!
Sen senare under eftermiddagen hämtade vi upp mannen på hans jobb för att gå på en lägenhetsvisning, en 5 rum och kök. Ett litet hus med två lägenheter, egen ingång och stor trevlig tomt. När man ser huset utifrån ser det inte något nämnvärt ut men så fort vi öppnade dörren tror jag att jag tappade hakan. Vilket underbart ställe! Jag finner fortfarande inga ord över hur fint, och perfekt detta var. Nu är det bara att vänta, vänta och vänta för att få veta om just vi ska få bli det lyckliga paret att få denna.
Kan inte vi få ha turen med oss nu?
