Jag kom till MVC strax innan kl 10.30 precis som jag skulle, faktiskt med ett glatt leende att få gå dit igen. Jag hälsade på min barnmorska som blev glad av att se mig igen och det togs lite blodprover och blodtryck. Allt såg perfekt ut! Men lyckan varade inte speciellt länge..
Läkaren ropade upp mitt namn och där gick jag in i det lilla rummet. Jag berättade att jag mår bra trots omständigheterna, visst har jag haft ont under veckan men det har faktiskt gått över. Vi mätte magen - normalstor, lyssnade på hjärtat - slog fint! Men sen..
Då skulle livmodertappen mätas, sist var den 25 mm, alltså för en ynka vecka sedan.
Först säger läkaren - det ser ut som innan. Jag pustar ut, men det gick kanske 15 sekunder... - " Jag måste tyvärr ta tillbaka det där jag sa, din tapp är bara 13 mm och det bara minskar så fort ditt barn trycker med huvudet neråt". Jaha, och vad betyder nu detta, vräker jag ur mig. " Jag vågar inte släppa hem dig, jag ringer till förlossningen direkt."
Detta kan bara inte vara sant tänkte jag, inte nu igen. Men nu ligger jag här på ett rum på förlossningen, ensam. Sambon jobbar helg och här är jag. Jag skulle ju vara hemma idag, en mycket god vän skulle komma och hälsa på. Jag skulle fått mitt hår färgat och mysa lite med hennes barn. Men icke.
Läkaren var här inne hos mig för en stund sedan, satt och pratade lite.. får en ny undersökning imorgon morgon innan hon går av sitt pass och är det oförändrat får jag åka hem igen och sedan få täta kontroller för att stilla min egen oro och även deras.
Så snälla, låt det vara oförändrat imorgon! Finns det högre makter som kan hjälpa mig?
2 kommentarer:
Jag håller alla mina tummar att det kommer att vara oförändrat eller att den vuxit till sig under natten!
Hoppas du har kunnat sova lite och att du kan få komma hem idag och äta lite lördagsgodis :-)
Lina, du är allt för söt! Nu är jag hemma och det kommer bli massvis med lördagsgodis ! :)
Skicka en kommentar