Förvärkar, sängläge, sparkar och frustration!

Efter att ha funderat en stund på morgonkvisten har jag kommit på att det där med förvärkar är nog min grej. Eller snarare, varannandag metoden och jag får inse att detta kommer jag få leva med i säkert 2 månader till. Precis som en vän sa till mig idag; - Du kommer säkert gå över 2 veckor! Självklart kommer jag det med min otur. Detta vilande kommer säkert göra att bebisen blir mer och mer envis och kommer nog ligga och gro där inne mer än vad jag själv önskar. Men tänk ändå vad ens egna tankar jag flyga åt olika håll (?!) Från ena dagen vara skräckslagen att barnet ska komma alldeles för tidigt till att helt plötsligt tro att man kommer gå över tiden. Jag vet faktiskt inte hur jag ska tänka, ska jag vara rädd för en förtidig födsel eller gå runt och förlikna sig med tanken att gå över tiden och bara bli mer och mer orörlig. Och vet ni vad? Det finns faktiskt inget rätt svar, den enda personen som kan svara på detta är bebisen själv som just för tillfället tycker om att trycka ut sina långa ben mot mina revben.

Och så kommer vi till det här med sängläge. Från och med första dagen på förlossningen i Eksjö har jag blivit beådrad att vara i sängläge. Alltså att ligga ner och högst sitta upp en liten stund hela dagarna långa. Till en början kunde jag nog inte förstå vad detta innebar. Men allt eftersom dagarna gick på Ryhov förstod jag, detta kommer bli mitt liv i många veckor till. Om jag ska vara ärlig känns det som att man är fänglsad i sitt eget hem. Jag får inte göra det, och inte det osv. Jag har en stackars sambo som får stå ut med mina order om att tvätta, städa, laga mat, hämta det och det och det åt mig hela tiden. Det är ett under att han står ut! Kan bara själv sätta mig in i situationen och jag hade blivit galen. Men att genast börja tänka på verkligheten så gör vi precis allt för att just du ska stanna hos mamma ett tag till.

Jag börjar nog få rutin på mina dagar, de liknar nästan varandra till 100 % om nu jag inte får besök. Morgonen börjar med att vakna till runt ca 10.00 och då börjar Doctors på tv4. Och hur amerikanskt kan inte det programmet bli? Man får ta allt med en nypa salt. Till detta blir det frukost och sedan "kliva upp" kl 11.00 för att förflytta sig till soffan. Min trogna soffa. Och här sitter jag nu i skrivande stund och inser att jag kommer sitta här i 9 timmar till! Om vi bortser från när jag måste gå till köket och värma min mat.

Det här är mitt liv, min vardag. Men tänk er, snart kommer allt se väldigt annorlunda ut.

Detta är mitt dagliga sällskap, vår älskade Jerry.

..och till sist, nu kan alla som vill kommentera. Glömsk som jag kan vara så hade jag glömt att fixa till den inställningen. Så kommentera hej vilt :)