Mannen & Charlie hade klarat sig galant i min frånvaro, nyttigt att de får lite tid ensamma utan mig. Vill ju att min man ska duga lika mycket som jag gör och i dagsläget är det tyvärr inte så men det kommer nog med tiden. Eller vad tror ni?
På förkylningsfroten är det varken bättre eller sämre, han snorar för en armé och hostar lite. Äter väl lite sisodär, men så han klarar sig gott och väl i alla fall. Han är väl mest förbannad när jag drar fram den hemska nässugen. Men vad ska man göra, han kan ju liksom inte snyta sig själv den lilla stackaren...nåväl allt grår över med tiden :-)
"Jag var faktiskt tillräckligt pigg för att stå uppe på mina ben en stund"
Detta är det nya hemma, han älskar att få stå på golvet genom att hålla mamma i handen och stödja ryggen lite mot mammas ben. Och även att få sitta upp i mammas knä, inte lika roligt att "ligga" i knät utan man ska försöka sitta själv. Men än är det mycket vingligt, men övning ger färdighet.
Nu inväntar vi mannen sen tar vi lång-helg. Fredag, lördag, söndag tillsammans - min fina familj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar