Ber om ursäkt

Okej, jag är nog världens sämsta bloggerska och jag ber så mycket om ursäkt för detta. Jag kommer under helgen att uppdatera om vad som hänt på sista tiden, jag lovar! Det har varit mycket annat som har prioriterats den senaste tiden och även lusten har liksom inte funnits, tyvärr. Sen undrar man ju vilka som verkligen följer det jag skriver, vilka är ni? Vad vill ni läsa om? Måste ta mig en funderare kring detta, fortsätta blogga eller inte?

Nu händer det grejer.

Jag vet att det är otroligt glest mellan inläggen just nu men det händer så mycket just nu och det är bara positiva saker!

• Vi flyttar till ett parhus på 5 rum och kök inkl trädgård 1 augusti
• Charlie har fått dagisplats, ett "Ur & skur"-dagis och jag är så nöjd!
• Jag har fått jobb till hösten och förhoppningsvis till framtiden också
• Har helt fantastiska och underbara vänner som förgyller vår vardag
• Jag trivs som fisken i vattnet med mitt liv, men får erkänna att jag är lite stressad över att börja jobba heltid om 2,5 månad.
• Har äntligen tagit tag i att planera min träning, Friskis & svettis blir det i sommar och till hösten
• Vår älskade Charlie blir 8 månader på fredag, helt fantastiskt!

Våra dagar bjuds med skratt, lek & bus, långpromenader, shopping, picnic med finaste mammorna & barnen och underbara stunder med min fina familj.
Nu sitter jag i valet och kvalet om det ändå ska bli Ullared nu snart för både min, mannens och Charlies gaderob skriker efter kläder! Men samtidigt vore det roligare att åka i augusti när vi flyttat och köpa saker till hemmet. Detta må tänkas på :-) 

Dessa underbara bilder får avsluta denna måndag, på återseende ;-)

Utflykt & lek!

Idag blev det ett besök i en grann by (?) för lite fika tillsammans med mammor & barn. Vi kom fram till att de inte är bebisar längre ;-) E & G bodde i ett så himlans mysigt och fint hus och man blev inte alls avundsjuk eller så, hehe. Det bjöds på hemmagjorda frallor för att sen äta en supergod också hemmagjord rabarberpaj. E är så duktig på att baka!
Barnen bjöd på både lek, skönsång, prat, klabbiga matstunder och lite skrik. Precis som det ska vara. Och vi mammor babblade ju på som aldrig förr, också precis som det ska vara. Vilka toppen människor man har träffat. Att skaffa barn bjuder på så himla mycket!

När vi sen kom hem på eftermiddagen fick det bli en tupplur för en övertrött Charlie och mannen fick bege sig till jobbet igen. Känns som den stackars karlen jobbar hela tiden. Inte konstigt han är lite trött på det där stället han är på. Vad en chef är har de nog ingen aning om där....
Jag själv var ju på en liten utflykt igår, och det kändes så bra. Men kanske framförallt givande och lite nya perspektiv. Nu är det bara att vänta hur allt ska bli till slut. Om 2 veckor vet jag nog själv hur både jag vill ha det, och hur andra vill ha det. Och jag hoppas innerligt att detta bär med sig på ett positivt sätt.

Charlie och jag, eller snarare Charlie hade operation: fånga foten idag. Charlie kämpade och kämpade medans jag bara flyttade på stackars foten för honom. Men huvudsaken är att han kämpar och inte ger upp direkt. Det kommer man ingen vart med ;)

När han väl efter mycket om och men fick tag i foten blev han självklart stolt som en tupp och skulle hålla fint i den och undersöka den riktigt ordentligt. Han är en riktigt "funderare". Kommer bli en klok gubbe av honom!

Attans!

Vi har verkligen inte turen på vår sida just nu. Igår gick vi miste om en underbar lägenhet, igen! Men det värsta av allt är väl att hyresvärden meddelade det på sms. Har människan ingen stake i kroppen så man kan ringa och meddela det? Då hade jag till och med pratat med honom några timmar tidigare och han lovade att ringa mig. Men skit samma nu, det var väl inte meningen som alla säger. Men varje gång blir man så förbaskat ledsen. Varje kväll nu i 1 månads tid har jag gråtit mig till sömns över situationen vi befinner oss i. Kan tyvärr inte skriva allt här just varför vi vill flytta. Det är bara så mycket just nu. Jag vill inte att Charlie ska växa upp så! Jag som mamma får ångest så fort jag tänker på det och det gör så förbaskat ont i hjärtat! Men vi tar en dag i taget och försöker fortsätta att leva på hoppet.

Efter att ha sovit minimalt med timmar inatt tog jag mig lite tid för mig själv på förmiddagen och tog en promenad på stan. Inhandlade mig ett par vita converse av den smalare modellen och jag är så nöjd! Som jag trånat efter dessa och nu tyckte jag minsann att jag var värd dem. Ja, jag kan vara lite så att jag tröstar mig själv med att köpa saker i hopp om att jag ska bli gladare. Innerst inne är man väl inte det, men att man själv känner sig fin förstärker ju ens känsla lite.
Ska åka iväg i eftermiddag med till en grannstad för att se om man kan få lite glada besked eller dåliga igen, eller det kanske snarare är så att jag känner att det inte gagnar mig. Det återstå att se. Väntar ju ytterligare besked inom kort tid nu. Inte för att jag är troende på något vis men nu ber jag om högre makter att något positivt kommer hända i mitt liv.

Men det bästa har redan hänt, min kära älskade son vad skulle jag göra utan dig?

Påsken är över och nu välkomnar vi Maj!

Precis som rubiken lyder så är påsken över, en underbar påsk dessutom! Jag, min älskade man och Charlie tog oss en biltur neråt landet för att besöka min kära mor med man. Vi hade 4 toppen dagar med sol, värme, lek & bus och framför allt massor av kärlek.

Under vår vistelse tog vi oss en promenad, eller ja vi tog ju många men en av dom bestod av att leta upp en lekpark till Charlie. Tyvärr har denna lilla by ont om allmäna lekplatser men vi fick tips om en kyrka i närheten som hade bra och fina saker. Och så rätt så, Charlie fick gunga för första gången. Vad tror ni han tyckte? Han tokgillade det! Och han var inte ett dugg rädd om han ökade på farten lite, min modiga kille! Dessutom var det en bra utformad "baby-gunga" som han satt otroligt bra i. Tyvärr har vi inte denna varianten i vår stad. Men självklart ville ju Charlie leka mer så det hanns med både rida häst och någan annan variant av gungbräda. Sen blev det lite bus med pappa och premiär red på hans axlar. Tror Charlie kände sig bäst i hela världen där uppe ;-)

Just nu är Charlie en orolig liten, eller en stor period. Dagarna gnälls mest igenom om han får det minsta tråkigt. Maten går trögt, inget verkar vara gott för honom. Nattningen tar ovanligt lång tid, han är mer orolig på nätterna och gråter. Det slutar i att han ligger mellan mig och maken snurrandes och sparkandes. Men bättre det än hysteriskt skrik. Snälla säg att detta är en fas eller dessa förbaskade tänder som då aldrig vill visa sig! Jag försöker hela tiden se det positiva i allt vad som har med Charlie att göra. Han är ju helt fantastisk! Jag skulle inte vilja ha tillbaka någon dag då Charlie inte fanns hos oss. Men lite sömn kan väl någon skänka till mig? En dag kommer jag få stå där och knacka på hans dörr och be honom stiga upp, då ska jag tänka extra mycket på denna perioden vi befinner oss i nu. För hur jag än vrider och vänder på allt så är Charlie det bästa som någonsin har hänt oss och jag ska vara glad över att vi har han och ta tillvara på varje sekund vi har tillsammans. För lyckligare än vad jag är nu går nog aldrig att bli.

Denna dagen trodde jag för övrigt bara kunde bli sämre och sämre. Charlie på extremt dåligt humör, promenaden på förmiddagen i solen gick för visso helt utan anmärkning men sen fick jag för mig att ta med mig Charlie till en grannstad för lite shopping. Han sov gott i bilen, och somnade om i vagnen tills jag begav mig in i en galleria. Han vaknar och vad händer? Tok skriker tills jag beslutar mig för att åka hem igen. Hann med Gina & HM sen fick det vara nog. Men ett måste var tvunget att göra. Vi behöver ett myggnät till vagnen. In rusandes till babyproffsen och haffade till mig ett myggnät och sen började skrikfärden hem. Ni ska inte tro att mat heller hjälpte som jag erbjöd han. Det han ville var att sova i sin mammas famn. Gjort och sen blev han en go och glad kille igen!

Sen senare under eftermiddagen hämtade vi upp mannen på hans jobb för att gå på en lägenhetsvisning, en 5 rum och kök. Ett litet hus med två lägenheter, egen ingång och stor trevlig tomt. När man ser huset utifrån ser det inte något nämnvärt ut men så fort vi öppnade dörren tror jag att jag tappade hakan. Vilket underbart ställe! Jag finner fortfarande inga ord över hur fint, och perfekt detta var. Nu är det bara att vänta, vänta och vänta för att få veta om just vi ska få bli det lyckliga paret att få denna.

Kan inte vi få ha turen med oss nu?

glad påsk!

Glad påsk önskar mig & Charlie!

Nu åker vi söder ut för att fira påsk med nära och kära.

Hoppas nu ni alla får en underbar helg!

Sitta.

Idag är det återigen onsdag och dags för Babycafé på öppna förskolan. Vi träffade självklart alla andra underbara mammor och bebisar (barn?). Våra små börjar ju faktiskt bli stora!
Charlie blir ju även 7 månader idag! Och när vi väl kommer fram och sätter oss på lekmattan sitter Charlie alldeles själv. Så från ha varit den mest vingligaste ungen så börjar han sakta men säkert hitta balansen. Än så länge är det korta stunder, men någonstans måste man ju börja? Han är så duktig!!

Vi fick även lov att låna ett undersökningsrum på BVC så då passade jag på att både väga och mäta honom, 7925 gram och 74,5 cm lång. Nu hade det ju bara gått 3 veckor sen sist vi var där då 6 månaderskontrollen var den 30:e mars och inte den 20:e som vi brukar. Så det blev lite fel i systemet ;) Men en helt okej viktuppgång och vuxit hela 3 centimeter på 3 veckor, han borde ju ha växtvärk! Haha! 



Sen var det dags att bege sig hemåt men vi mammor tog oss en sväng på stan så Charlie fick hem lite nya kläder och sen en påskpresent till mamma & hennes man.

Vi gottegrisar gjorde mjukglasspremiär idag också, guuuuud så gott! :)